Finns dyslexi på alla språk?
Med all säkerhet ja. Det tycks finnas en gemensam biologisk grund, men dyslexin kan yttra sig på lite olika vis beroende på vilket språk det gäller. Det anses vara svårare att lära sig att läsa och skriva på ett språk med mycket oregelbunden, svårgenomtränglig stavning – som engelska - än på ett språk med regelbunden stavning, t.ex. italienska.
Dyslexi verkar vara vanligare i oregelbundet stavade skriftspråk, men ljudenlighet är inte det enda som avgör om ett språk är lätt eller svårt att läsa/skriva. Andra faktorer, som t.ex. ordlängd och morfologi, inverkar också. Finskan är exempel på ett språk med förhållandevis ljudenlig stavning men med många långa ord. Även personer med icke-alfabetiska skriftspråk kan självklart ha svårt att lära sig läsa och skriva och man kan konstatera att dyslexi förekommer i såväl Kina som Japan. Svårigheterna de möter och felen de gör är delvis annorlunda och det kan också vara så att avkodningen beror på flera faktorer utöver de fonologiska.
Paulesu E, Démonet J.-F. 3 Fazio F et al. Dyslexia: Cultural Diversity and Biological Unity. Science 16 March 2001 :
Vol. 291. no. 5511, s. 2165 – 2167 Peer, L. & Reid, G. (red). (2000) Multilingualism, Literacy and Dyslexia - A Challenge for Educators. David Fulton Publishers, London. Akira, U. et al. Föredrag vid EDA - All-European Dyslexia Conference 19-22 sept 2013 i Växjö Landerl, K., Ramus, F, Ziegler, J. C. & Schulte-Korne, G. (2013). Predictors of developmental dyslexia in European orthographies with varying complexity. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 54(6), 686-694.
