Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?
Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Läs- och skrivsvårigheter kan
uppstå på grund av syn- eller hörselproblem, kulturell och språklig understimulering, språkstörning, bristfällig undervisning, emotionella problem, bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet), men också på dyslexi.
Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. De flesta med dyslexi läser mödosamt, hakar upp sig på orden, läser fel och utelämnar delar av eller hela ord. Läsning är en komplex förmåga och dyslexi tar sig därför olika uttryck hos olika personer. Vissa har till exempel större problem med att stava än att läsa. Med tidiga insatser och gott professionellt stöd kan hindren reduceras betydligt. Det som brukar kvarstå i vuxen ålder är då främst en låg läshastighet.
Kort om dyslexi
Mer om dyslexi finner du under rubrikerna Definitioner av dyslexi samt Frågor och svar om dyslexi.
En vanlig bedömning är att 5-8 procent av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art.
Dyslexi är vanligare bland pojkar än bland flickor. Detta gäller också andra läs- och skrivsvårigheter.
Dyslexi är inte kopplat till intelligens. Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf får representera alla de dyslektiker som lämnat bestående bidrag till vårt vetenskapliga och kulturella arv.
Orsakerna till dyslexi inte är helt klarlagda. Många definitioner beskriver den som en neurologiskt förankrad funktionsnedsättning i språkets fonologiska komponent, som leder till svårigheter att tolka och lagra språkljud och att snabbt plocka fram ord ur minnet.
Dyslexi förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättingar som ADHD och dyskalkyli.