Om screening av dyslexi

I media har det på senare tid förekommit förenklad och ibland helt felaktig information rörande screening av dyslexi. Vi vill därför framföra några klargöranden angående ögonrörelser och dyslexi 

• Dyslexi är en i grunden språkligt baserad nedsättning. Dyslexi är inte visuellt baserat.

• Man kan inte diagnostisera dyslexi med ögonrörelsemätningar. Dock kan avvikande ögonrörelser vara en följd av både exempelvis bristande avkodning och förståelseproblem, vilket då kan fångas upp i en screening.

• Enbart ögonrörelsemätningar ger ingen pedagogisk vägledning.

• Screening av avvikande ögonrörelser kräver att eleverna kan läsa. Screening av ögonrörelser är alltså inte ett instrument som kan användas tidigare än andra screeninginstrument. Exempelvis test av fonologisk medvetenhet kan göras i tidiga förskoleår, långt innan barn lärt sig läsa.

• Screening av ögonrörelser genomförs individuellt och tar bara ett par minuter. Det kan dock inte sägas vara snabbare än andra svenska screeningtest, eftersom det finns ett antal sådana som kan genomföras i grupp och som bara tar tre minuter.

• När elever genom screening av ögonrörelser är identifierade att vara i riskzonen för att ha problem måste en individuell uppföljning med språkligt baserade test genomföras. Om inte det görs får man ingen förståelse för problemets art eller för vilka pedagogiska insatser som är adekvata.

• Ögonrörelsemätningar är ett värdefullt forskningsverktyg med många olika potentiella användningsområden, inte minst inom läsforskning, där det har använts sedan länge.
  För
  Svenska Dyslexiföreningen & Svenska Dyslexistiftelsen
  Christina Hellman (ordf), Ulrika Wolff (ordf)